Ökad aktivitet i höst med allt kortare försäljningstider

Det var tidigt 2010-tal på Damernas Världs redaktion och ännu en guldålder för glossiga pappersmagasin. Undertecknad var redaktör på modemagasinet Damernas Värld, och chefredaktör Martina Bonnier hade just presenterat en ny medarbetare – Sania Claus Demina, 22 år, röda läppar och proffsbloggare.Sania var, skulle vi förstå, en influencer före sin tid, men framför allt en entreprenör med framtidens modevärld vid sina fötter. Resten är modern modehistoria. Sania Claus Demina gjorde succé på Damernas Värld och gick från bloggare till att göra stora hyllade modejobb i tidningen.Idag, 10 år senare, ses vi på Stora Bageriet på Östermalm, några stenkast från sania d’minas nya butik/showroom på Banérgatan. Läpparna är lika röda, klackarna höga och hon är helt klädd i svart. Numera är Sania en av landets mest lovande skodesigners med sitt hyllade skomärke sania d’mina. Hennes exklusiva klackar har burits av såväl svenska kungligheter – kronprinsessan Victoria och prinsessan Sofia är fans – som internationella kändisar. Men sagan om Sania Claus Demina börjar varken på Damernas Värld eller i ett showroom på Östermalm. Istället tar den avstamp i Irak, Belarus – och Jordbro.– Mycket av min drivkraft kommer från min uppväxt, och är nogganska typisk för oss andra generationens invandrare, säger hon när vi satt oss i skuggan på Stora Bageriets uteservering en varm augustimorgon.– Man växer upp med vetskapen om att föräldrarna fått kämpaså hårt för så lite. Det minsta man kan göra då är mer än sitt bästa, resonerar hon och smakar på grapefruktjuicen som hon sedan lämnar orörd.

Sanias pappa kom från Irak, men fick fly under Saddam Hussein-tiden. Han träffade sin blivande fru och Sanias mamma, Marina, på ett tåg mellan Moskva och Marinas hemstad i Belarus.– Mamma pluggade i Moskva och pappa i Kharkov och det var svårt för dem att träffas, men de lyckades på något sätt. När de berättar om den tiden låter allt som en film, säger hon.Kärleken vann och de två kom till Sverige där Sania och hennes två bröder föddes – i Sundsvall närmare bestämt. Pappa var civilingenjör, men fick på grund av språkbarriärer aldrig något ingenjörsjobb i Sverige. Mamma Marina började jobba på Musikbiblioteket och gör så än. Familjen landade till slut i Stockholmsförorten Jordbro som Sania minns som en idyll.– Jordbro på den tiden var fantastiskt! Det fanns ett stort bad med massor av bassänger. Jordbro var synonymt med grönområden, glass och jordgubbar för mig.

Trots blygsamma förhållanden åkte familjen varje sommar på fina semestrar. Ofta helt utan en resplan.– Pappa var hinderblind – allt gick att lösa. En sommar åkte vi till Marocko med alla färdmedel som fanns. Det löste sig på vägen. Vi hade inte ens boende bokat, men det fixade pappa under resan via kontakter och nya vänner, berättar hon och fortsätter:– Vi bodde alltid i stora lägenheter eller i små hus vid havet. En gång fick vi låna ett tak i Grekland. Det var en gigantisk takterrass med ett pyttelitet hus på. Vi barn sov skavfötters, medan mamma och pappa hade madrasser utomhus. På den tiden suktade jag efter att få bo på fina hotell som ”alla andra”, men idag är jag tacksam över alla unika upplevelser vi fick, säger hon.Det hinderblinda gick i arv till dottern och är kanske nyckeln till framgången, tror Sania som också påverkats mycket av att mamma Marina jobbat med sin stora passion i livet – musiken. Men att just mode skulle bli Sanias bana var otippat.– Jag visste knappt vad mode var, för mig var matematik, spela fiol och att dansa allt! Min stora dröm var att bli kassörska på Ica Maxi. Men jag tänkte att man nog måste vara väldigt duktig på att räkna då, så jag tog matteböckerna väldigt seriöst, minns hon.

Sania drevs också av nyfikenhet och sökte logik, så även i det som kallades mode och som hon läst om i Damernas Värld.– Mamma prenumererade på Damernas Värld och var intresserad avfina kläder. Framför allt pratade hon mycket om kvalitet. Jag bläddrade i tidningarna ibland, men fastnade alltid vid orden mode och trend. De störde mig! Varför förklarade ingen vad mode var? Sania frågade, men fick aldrig något vettigt svar. Till sist gick hon till biblioteket.– Där hittade jag Modeboken av Lotta Lewenhaupt som jag älskade. Den var som en uppslagsbok så jag blundade, bläddrade och valde slumpmässigt ut ämnen. När något var intressant djupdök jag vidare på ämnet i andra böcker.Fler måste få ta del av de här fantastiska modehistorierna tänkte Sania och skred till handling. Hon fixade en blogg där hon pedagogiskt ritade upp tidslinjer om Coco Chanel och andra modeikoner. Det var ett sätt att förklara mode, både för sig själv och andra. Bloggen lockade läsare och i samma tid började bloggosfären svämma över av vinjetten Dagens Outfits. ”En sån kan väl jag också fixa”, tänkte Sania och bad en kompis ta några outfit-bilder vid Jordbro station. Kort därefter började hon blogga för modemagasinet Chic. Det var senare när Chic lades ned som samtalet från Damernas Världs chefredaktör Martina Bonnier kom. Martina ville träffa Sania personligen.– Jag var skeptisk för jag hade ingen egentlig erfarenhet av mode, men jag såg upp till Martina och älskade hennes modeböcker, säger Sania och tillägger:– Martina trodde på mig och gav mig möjligheter som jag aldrig hade kunnat föreställa mig. För det är jag evigt tacksam.

Sania drevs också av nyfikenhet och sökte logik, så även i det som kallades mode och som hon läst om i Damernas Värld.– Mamma prenumererade på Damernas Värld och var intresserad avfina kläder. Framför allt pratade hon mycket om kvalitet. Jag bläddrade i tidningarna ibland, men fastnade alltid vid orden mode och trend. De störde mig! Varför förklarade ingen vad mode var? Sania frågade, men fick aldrig något vettigt svar. Till sist gick hon till biblioteket.– Där hittade jag Modeboken av Lotta Lewenhaupt som jag älskade. Den var som en uppslagsbok så jag blundade, bläddrade och valde slumpmässigt ut ämnen. När något var intressant djupdök jag vidare på ämnet i andra böcker.Fler måste få ta del av de här fantastiska modehistorierna tänkte Sania och skred till handling. Hon fixade en blogg där hon pedagogiskt ritade upp tidslinjer om Coco Chanel och andra modeikoner. Det var ett sätt att förklara mode, både för sig själv och andra. Bloggen lockade läsare och i samma tid började bloggosfären svämma över av vinjetten Dagens Outfits. ”En sån kan väl jag också fixa”, tänkte Sania och bad en kompis ta några outfit-bilder vid Jordbro station. Kort därefter började hon blogga för modemagasinet Chic. Det var senare när Chic lades ned som samtalet från Damernas Världs chefredaktör Martina Bonnier kom. Martina ville träffa Sania personligen.– Jag var skeptisk för jag hade ingen egentlig erfarenhet av mode, men jag såg upp till Martina och älskade hennes modeböcker, säger Sania och tillägger:– Martina trodde på mig och gav mig möjligheter som jag aldrig hade kunnat föreställa mig. För det är jag evigt tacksam.

Sania drevs också av nyfikenhet och sökte logik, så även i det som kallades mode och som hon läst om i Damernas Värld.– Mamma prenumererade på Damernas Värld och var intresserad avfina kläder. Framför allt pratade hon mycket om kvalitet. Jag bläddrade i tidningarna ibland, men fastnade alltid vid orden mode och trend. De störde mig! Varför förklarade ingen vad mode var? Sania frågade, men fick aldrig något vettigt svar. Till sist gick hon till biblioteket.– Där hittade jag Modeboken av Lotta Lewenhaupt som jag älskade. Den var som en uppslagsbok så jag blundade, bläddrade och valde slumpmässigt ut ämnen. När något var intressant djupdök jag vidare på ämnet i andra böcker.Fler måste få ta del av de här fantastiska modehistorierna tänkte Sania och skred till handling. Hon fixade en blogg där hon pedagogiskt ritade upp tidslinjer om Coco Chanel och andra modeikoner. Det var ett sätt att förklara mode, både för sig själv och andra. Bloggen lockade läsare och i samma tid började bloggosfären svämma över av vinjetten Dagens Outfits. ”En sån kan väl jag också fixa”, tänkte Sania och bad en kompis ta några outfit-bilder vid Jordbro station. Kort därefter började hon blogga för modemagasinet Chic. Det var senare när Chic lades ned som samtalet från Damernas Världs chefredaktör Martina Bonnier kom. Martina ville träffa Sania personligen.– Jag var skeptisk för jag hade ingen egentlig erfarenhet av mode, men jag såg upp till Martina och älskade hennes modeböcker, säger Sania och tillägger:– Martina trodde på mig och gav mig möjligheter som jag aldrig hade kunnat föreställa mig. För det är jag evigt tacksam.