Lär känna kvarteren på Östermalm
I den nya boken “Östermalm” presenteras runt 400 magnifika bostadshus, militära byggnader, eleganta diplomatvillor och ståtliga kyrkor. Boken innehåller över 700 bilder och berättar om arkitekterna som ritat husen, om byggherrarna som uppfört dem och om människorna som bott eller verkat i dem. Det berättas också om hur Östermalm har vuxit fram och vad som är eller har varit utmärkande för just denna stadsdel. Författare är Ann Katrin Pihl Atmer, docent i konstvetenskap med arkitekturhistoria som specialitet.
Du har tidigare skrivit en bok om Södermalm, nu om Östermalm. Vad fick dig att skriva denna bok?
– Stockholm är en underbart vacker stad som består av delar som har väldigt olika karaktär. Kontrasten mellan Södermalm och Östermalm är stor, både historiskt sett och hur stadsdelarna har utformats i relation till olika förutsättningar. Det har intresserat mig att kunna beskriva skillnader och likheter. Södermalm är ju i vissa delar väldigt lantlig med trädgårdar och smågator och Östermalm mer storstadsmässig i de flesta delar. Sedan är Östermalm mitt hem sedan barnsben och det är något härligt i att fördjupa sig i en miljö som på sätt och vis är väldigt bekant – men också obekant i många detaljer.
Vilken fastighet har den mest fascinerande historien?
– Alla fastigheter är intressanta på olika sätt. Det kan röra sig om hur arkitekten har behandlat fastighetens yta och skapat ett fascinerande yttre. Många av husen från 1880- och 90-talen är ju ganska lika varandra, men det ligger också en vinst i det, och skapar en lugn i miljön. Man kan minnas arkitekt Gunnar Asplunds påpekande från 1916: ”Ett hyreshus ska inte synas”, något som vissa arkitekter i nutid borde ta till sig.
Vilka är de viktigaste förändringar som skapat dagens Östermalm?
– Jämfört med när jag var barn har stadsmiljön på sätt och vis förändrats till det tråkigare. Visst har en uppryckning skett vad gäller husens yttre. De flesta husen är väl upprustade jämfört med hur miljöerna var på 50- och 1960-talen då det fanns gott om ruffiga miljöer. Stor möda har lagts ned på att sanera gårdarna, även om råttorna är många fortfarande. Därtill kommer duvorna som ganska nyligen har blivit något av en plåga.
– Men med upprustningen har också gatumiljön blivit mer enformig. Småbutikerna, exempelvis alla mjölkaffärer, har ersatts av kedjor. Inte ens torgen är vad de en gång varit. Östermalmstorg byggs ju exempelvis om hela tiden. Och ska till slut bli en städad miljö med parkbänkar. Hur kul är det? Å andra sidan finns ju godsakerna i Saluhallen.
Vilket är det, kulturhistoriskt sett, viktigaste huset på Östermalm?
– Det finns två rejält historiska miljöer, den ena i kvarteret Krubban bakom Historiska museet som egentligen sammanfattar hela Östermalms historia, med resterna av en gammal malmgård. Den andra ligger i hörnet av Storgatan och Skeppargatan och inrymmer en gammal handelsgård och stiliga rester av andra byggnader från 17- och 1800-talen. Här har funnits både brandkår och polisstation. Annars tillhör ju kyrkorna de viktigaste husen, alla tre församlingskyrkorna är fantastiska, men kanske särskilt Engelbrektskyrkan.
Berätta något om Östermalm som vi inte visste.
– Att delar av Norrmalm som i sin östra del innehöll en del av det blivande Östermalm faktiskt var en egen stad mellan 1602 och 1635. Marken tillhörde då Kronan men skänktes av Drottning Kristina till staden omkring 1640.
Text: Johanna Jansson
Foto: Erik G Svensson
