”Frukost på Saturnus och fricassé på Wedholms”
Pr- och eventbyrån Spoil Concept firar 20 år i höst. Grundaren och Östermalmsbon Maria Millqvist är stolt och känner att de lyckats skapa något eget, en nisch och en ton som sticker ut.
– För mig har äkthet, generositet och snällhet alltid varit viktigt, och att våga stå kvar i sig själv även när det blåser.
Vilka Östermalmsbutiker besöker du oftast?
– Karla Frukt för barnens skull, Petit Marché för de vackra blommorna och Svenskt Tenn när jag själv vill drömma mig bort. Jag älskar dukning och inredning, det är min största hobby efter modern konst.
Bästa snabbmaten på Östermalm?
– Beirut Café. Jag älskar deras piroger, meze och andra smårätter. Snabbt, smidigt och jättegott.
Vilken plats på Östermalm borde man göra något mer av?
– Östermalmstorg. Jag är inte imponerad. Varför inte skapa en vacker oas där människor kan samlas och mötas? När man har Saluhallen, där de färska råvarorna flödar, varför måste torget omringas av Åhléns, Lidl och Hemköp? Det är deppigt värre.
Var har du ätit din godaste måltid på Östermalm?
– På Wedholms Fisk. En favorit är deras fricassé på piggvar, sjötunga, hummer och kammusslor – i champagnesås.
Vilken är din favoritgata på Östermalm?
– Karlavägen. Jag älskar att promenera längs allén med vår kungspudel Lola, från Lärkstan där vi bor, bort till Karlaplan och vidare ut på Djurgården.
Din favorit bland alla servicepersonligheter?
– Alla på Christians Skrädderi & Kemtvätt. För mig är de riktiga räddare i nöden, alltid lika snabba, professionella och vänliga.
Där äter du helst din frukost.
– På Café Saturnus på Eriksbergsgatan. Jag älskar stämningen, maten och helheten.
En väl bevarad Östermalmshemlighet som få känner till.
– I mitt kvarter låg konsthallen Jarla Partilager på Karlavägen 9, i en lokal som tidigare hyste en exklusiv livsmedelsbutik, känd för att sälja delikatesser till diplomater och överklassen. Butiken drevs av Nils Nilsson i över 50 år och var en institution i området, ett ställe där man kunde köpa allt från kaviar till exklusiva viner.
– När butiken stängde 2006 omvandlades lokalerna till en privat konsthall av finansmannen och konstsamlaren Gerhard de Geer. Jarla Partilager var inte en vanlig konsthall; den var exklusiv, inbjudningsbaserad och ofta hemlig. Besökare släpptes in endast på inbjudan och under tystnadsplikt. Det fanns en uttalad ”omertà”, en tystnadskultur, där kritiker och besökare förväntades hålla utställningarna för sig själva. I dag finns den inte kvar, men för den som är intresserad av Stockholms konsthistoria är Jarla Partilager en fascinerande berättelse.
Text: Hugo Rehnberg
Foto: Elisabeth Toll/Wedholms Fisk
