Med öppna dörrar
Inbäddad i Östermalms gröna lunga tornar Sveriges nationalbibliotek upp sig. Kungliga biblioteket (KB) uppfördes mellan 1871 och 1877 i Humlegården efter arkitekt Gustaf A. Dahls ritningar. Bakom den ståtliga 1800-talsfasaden bevaras mer än 18 miljoner objekt, vilket gör biblioteket till ett av världens största. Här finns också två underjordiska magasin på 9 000 kvadratmeter vardera, 40 meter under marknivå.
– Det är som två femvåningshus under mark. De byggdes på 90-talet och det är där nästan alla våra samlingar finns, berättar Karin Grönvall, som sedan 2019 är Sveriges riksbibliotekarie och chef för KB.
Samlingarna sträcker sig mer än tusen år tillbaka i tiden och innehåller allt från brev och tidningar till böcker och musik, tv-program och bilder. Tillsammans utgör allt 19 hyllmil.
– Det jobbar 350 personer här med uppdrag är att samla in, bevara och tillhandahålla allt tryckt material i Sverige, men också allt digitalt material som rör radio, tv, film och musik.
1661 infördes pliktleveranslagen som gjorde tryckare skyldiga att skicka ett exemplar av allt material de skapade till KB. Lagen var ett sätt för staten att bedriva censur och hålla koll på medborgarna. I dag fungerar den i stället som ett sätt att bevara och tillgängliggöra vårt kulturarv.
– Vi har två huvudsyften. Det ena är att verka som ett forskningsbibliotek där vi hjälper till att stärka forskningens kvalitet. Det andra är att vara en del i det demokratiska samhällets utveckling. Alla har möjlighet att komma in och ta del av det offentliga samtalet i Sverige. Det är en viktig demokratisk princip.
Många besöker KB för att söka i arkivet över dagstidningar. Här finns landets alla tidningar digitaliserade eller tillgängliga via mikrofilm. I byggnaden finns också ett kafé, en lunchrestaurang och den så kallade Djävulsbibeln till allmän beskådan.
– Den är ett krigsbyte från Böhmen, som kom till Sverige under det 30-åriga kriget. Bibeln är Europas största handskrift, skriven på ett pergament av kalvskinn under h1200-talet. Den väger runt 75 kilo och har ett djävulsporträtt på en av sidorna, därav namnet. Enligt sägnen ska den vara skriven av en munk på en enda natt under påverkan av djävulen.
Finns det något här som får ditt hjärta att klappa extra hårt?
– Astrid Lindgrens arkiv, som även utsetts till världsminne av UNESCO. Det började samlas ihop redan innan hon dog och i dag utgör det 137 hyllmeter. Hon fick enormt mycket brev från barn som vi sparat, och gamla manus. Arkivet är väldigt personligt.
Text: Gabriella Kvarnlöf
Foto: Exteriör Helena Anderhag Kungliga biblioteket, Djävulsbibeln Per B. Adolphson, stora läsesalen Jens Gustavsson Kungliga biblioteket.
