Östermalmsbons bästa vän
Veera Falk hade just börjat jobba på Lagerlings när Sacha kom in i hennes liv – efter flera decennier av hundlängtan.
– Jag har velat ha hund sedan jag var jätteliten. När jag gifte mig fick jag ett hundhalsband ingraverat med namnet Vilma i morgongåva, det namn vi hade tänkt ge vår blivande hund, berättar hon.
Men livet kom emellan och planerna rann ut i sanden. Det skulle dröja nästan 20 år innan drömmen blev verklighet.
– Till slut sa vår yngsta att om vi inte skaffar hund nu, hinner hans äldre bröder aldrig uppleva det. Då bestämde vi oss. Nu är det sju år sedan Sacha, en rhodesian ridgeback, blev en del av familjen.
– Stämningen blev ännu mjukare och mer kärleksfull när hon kom. Två av våra söner var då tonåringar, en tid då man inte alltid vill krama sina föräldrar. Men med Sacha kunde de gosa, kramas och få sitt närhetsbehov tillfredsställt.
Det är lunchtid och inne på Östermalmshallen vimlar det av folk. Att detta är en av Sachas favoritplatser har en förklaring:
– En kötthandlare här gav Sacha en prinskorv en gång. Hon blev överlycklig och slukade den som en orm. Sedan dess vill hon alltid gå hit när vi är i närheten, berättar Veera medan vi strosar runt i hallen.
– Nu har hon fått så många gratis prinskorvar att jag ibland köper egna, trots att jag inte äter kött. Då hoppar Sacha upp på avsatsen vid kassan och stirrar som ett barn på Karla frukt på lördagar.
I Östermalmshallen är hundar en självklar del av livet, precis som i resten av stadsdelen.
– Utöver närheten till grönområden tror jag att många här har möjlighet till ett ganska flexibelt liv, vilket ofta krävs när man har hund. Men bland hundarna sticker Sacha ut.
– Vissa som inte kan så mycket om hundar undrar hur jag kan ha en så stor hund i stan. Det är en atletisk och tuff ras som en gång i tiden användes i lejonjakt i Afrika. Hon behöver mycket motion och stimulans, vilket fungerar utmärkt på Östermalm.
– Förut var vi mycket på Djurgården och Gärdet, nu när vi flyttat till Eriksbergsgatan går vi ofta i Lill-Jansskogen och tar morgonpromenaden i Humlegården.
Inomhus är Sacha däremot lugn och kan sova i flera timmar i sträck, berättar Veera när vi rör oss mot utgången.
– Jag har aldrig mött en mer kärlekstörstande individ. Hon älskar att gosa och har ett stort behov av närhet. Det är väldigt mysigt. För oss är hon mer än en hund, ett lyckotillskott för familjen.
VEERA FALK
BOR: Eriksbergsgatan.
GÖR: Marknadschef på Lagerlings.
HUND: Sacha, en rhodesian ridgeback.
FAVORITPLATS: Östermalmshallen.
En matt kyla ligger över Karlavägsallén denna förmiddag. För den engelska springer spanieln Pricken, snart elva år gammal och trygg i sina vanor, finns det ingen bättre plats. Det är här livet händer. Samma stråk, samma gräsremsor, samma rytm – morgon som kväll.
– Pricken är gammal och gillar det han känner igen. Karlavägsallén sitter i kroppen och det älskar han, säger fastighetsmäklaren Jonathan Lundin.
Längre promenader, som Djurgårdsvarvet, kan däremot vara mer tveksamma.
– Han har lärt sig att det väntar en långpromenad på Djurgården om vi kommer till KMK. Då vet jag: antingen sätter han tassarna i marken och vägrar gå en meter till, eller så är det en bra dag och han lunkar vidare.
För åtta år sedan tog Jonathan över Pricken från sina gudföräldrar. Sedan dess har de byggt ett liv
tillsammans.
– Pricken är min absolut bästa vän. Han är min terapihund som ger mig glädje, trygghet och kärlek
genom livets alla perioder.
Men det finns en annan plats än Karlavägsallén som Pricken föredrar: nya Postnord på Karlavägen, som ryktas vara Östermalms nya vattenhål för hundar.
– Där får han alltid hundgodis och vatten. Att Postnord förstod vikten av ett sådant erbjudande när de etablerade sig här säger något om stadsdelen. Serviceställen på Östermalm som inte tillåter hundar skulle inte överleva särskilt länge.
Det är också något Jonathan uppskattar med Östermalm: här är hunden inget tillägg till vardagen, utan en självklar del av den. Det händer inte så ofta, men ibland följer Pricken med till Lagerlingskontoret på Strandvägen. Där sover han genom förmiddagen på sin egen pläd, tills det är dags för en promenad längs Strandvägsallén.
– Vid kontraktsskrivningar, där nerverna ofta ligger utanpå, är han en fantastisk isbrytare. De flesta smälter när de träffar honom. Pricken har fått upp ett spår längs allén. Han stannar till, nosar noggrant, drar ut på ögonblicket. Jonathan väntar utan att skynda på.
– När Pricken fyllde tio bestämde jag mig för att han bara ska ha det bra. Inga krav, ingen stress. Vill han stanna 18 000 gånger på Karlavägsallén – då gör vi det.
JONATHAN LUNDIN
BOR: Karlavägen.
GÖR: Fastighetsmäklare på Lagerlings.
HUND: Pricken, en engelsk springer spaniel.
FAVORITPLATS: Karlavägsallén.
Rocky sätter framtassarna mot disken inne på anrika Djurgårdsbrunn. Morgonrundan är avklarad och nu vet han vad som väntar.
– Vi går Djurgårdsvarvet nästan varje dag och stannar alltid till här. Jag köper en kaffe och något bröd, medan Rocky tjatar till sig lite kalkon. Vi tycker båda att det är så mysigt, ler fastighetsmäklaren Veronica Arph.
Solljuset flödar in i cafét och butiken, som efter en omfattande renovering numera drivs av Fabrique- grundarna Lotta och David Zetterström.
– Närheten till alla grönområden är en stor anledning till att så många östermalmare har hund. För mig som både bor och arbetar på Strandvägen är Djurgården som min trädgård.
Rocky spanar ut genom fönstren mot Djurgårdskanalen. Han är snart två år och ivrig på livet.
– Tidigare har jag haft större hundar. Att det nu blev en cockerpoo beror på att jag är allergisk, och den här rasen hårar inte. Sedan har jag en åttaårig dotter och en cockerpoo är en riktig familjehund. Men vi är inte precis ensamma om att ha en pudelblandning på Östermalm, skrattar Veronica och rufsar till Rockys nyklippta päls.
Sedan han var åtta veckor gammal har han regelbundet klippt sig hos Soma på Gärdets hundtrim.
– Soma vill att hunden tidigt ska vänja sig vid regelbunden klippning, så att pälsen inte blir tovig och för att den aldrig ska bli rädd för trimmern.
Därför har Rocky alltid trivts så bra hos henne. Men det är bara ett av flera favoritställen på Östermalm. Rocky gillar också att följa med familjen till Italiano, Fiore och Butiken på Diplomat.
– Och så älskar han Djurgårdsstallet, där min dotter rider. Det är nog alla spännande dofter som lockar där.
Rocky muttrar mjukt, som ett försiktigt svar när en annan hund skäller från andra änden av cafét.
– Rocky är väldigt feg, lite rädd och lugn för det mesta. Samtidigt är han småbusig, han älskar att ta min dotters leksaker och springa iväg med dem, berättar Veronica medan vi promenerar ut i solljuset.
Det känns som vår i luften.
– Nu längtar man till sommaren. Då kommer vi vara här ännu mer och på KMK:s brygga. Där kan man ta ett glas vin eller pizza och sitta länge, medan Rocky följer fåglarna med blicken och drömmer om att få jaga dem.
VERONICA ARPH
BOR: Strandvägen.
GÖR: Fastighetsmäklare/projektledare på Lagerlings.
HUND: Rocky, en cockerpoo.
FAVORITPLATS: Djurgårdsbrunn.
Vinterkylan biter friskt i kinderna denna tidiga eftermiddag på Gärdet, där vi möter visningsassistenten Susanne Tedsjö och hennes yorkshireterrier Tim.
– Jag älskar den här delen av stan, där man kan komma ut och se Kaknästornet i bakgrunden. Det är öppet, härligt – och så många hundar, vilket Tim tycker är extra kul, säger Susanne medan hunden
nosar fram i snön.
Oftast går de hit på helgerna, då det finns mer tid. Men just denna dag är speciell, eftersom Tim
fyller sju år.
– Vi får se om han kan få springa lite lös, men ju äldre han blir, desto surare har han blivit. Som en liten sur gubbe mot andra hundar. Det kan också bero på att hans ras har viss jaktinstinkt.
Även på kontoret är Tim mån om att hålla ställningarna, de gånger han får följa med Susanne, vill säga. Mest njuter han av uppmärksamheten från kollegorna, medan Susanne fokuserar på att ta hand om kundregistret och hitta bra matchningar till Lagerlings kunder.
– Tim tror att han är mycket större än han är. Lite kaxig, men samtidigt lugn och älskad av alla. Han är lätt att ha med sig och vill vara med överallt. Allra helst i famnen och han ligger gärna under täcket och sover på nätterna, säger hon och lyfter upp honom.
På det vida fältet är vi knappast ensamma. Är det någonstans man ska träffa andra hundar på Östermalm är det här.
– Efter pandemin har det blivit extremt mycket hundar på Östermalm. Nu är det dessutom lättare att ha med hund på restauranger och andra ställen. Själv gillar jag att gå till Kommendören, där vi kan sitta i baren och äta gott medan Tim ofta får godis och vatten.
Vi lämnar Gärdet och promenerar mot Fältöversten. På vägen möter vi många hundar, framför allt små sådana.
– Just yorkshireterrier är kanske inte den trendigaste hundrasen just nu, men det finns många små hundar på Östermalm. Helt klart. Jag förstår det, känslan av att få ha någon som ger en så mycket glädje och kärlek är underbart.
Men för Susanne och hennes familj har Tim skapat något mer än så.
– Han har fört oss närmare varandra. Om inte Tim funnits skulle mina tonårsbarn kanske inte ha följt med på kvällspromenaderna. Med honom blir det något mer – en stund tillsammans, som annars lätt skulle gå förlorad.
SUSANNE TEDSJÖ
BOR: Bältgatan.
GÖR: Visningsassistent på Lagerlings.
HUND: Yorkshireterriern Tim, 7 år.
FAVORITPLATS: Gärdet.
Text: Elin Liljero Eriksson
Foto: Rickard L Eriksson
