”Den här teatern har verkligen anor”
Det gyllene skenet från ljusbågarna ovanför scenen lyser upp de vinröda sätena. Niklas Strömstedt står på balkongen och pekar ut mot salongen.
– Den här teatern har ju verkligen anor. Alltså, på riktigt – Beatles spelade här.
Maximteatern är hans andra hem för tillfället. Just nu repar och förbereder han sig för att dra igång sin hyllade föreställning ”Tyck om mig” en vända till. Förutom datumen på Maximteatern i mars turnerar föreställningen landet runt och når både Norge och Finland innan den går i mål. Det var också här som han spelade in fyra säsonger av ”Tack för musiken”, tv-programmet där han intervjuade artister som Eva Dahlgren, Lars Winnerbäck och Marie Fredriksson. Men hans egen relation till den lilla teatern vid Karlaplan sträcker sig ännu längre tillbaka.
– Det här var ju en gammal tv-studio; de gjorde ’Karusellen’ härifrån, och det var också en radiostudio. Jag tror att de gjorde ’Frukostklubben’ här, med Sigge Fürst. Sedan ägdes den av Magnus och Brasse och Lill Lindfors tillsammans med en teaterdirektör som hette Aller Johansson. Så jag har gått hit och sett mycket här tidigare, som ’I hetaste laget’. Björn Skifs gjorde ’Spök’ här också. Jag har sett väldigt många föreställningar här.
För ett par år sedan slog Maximteatern upp portarna igen efter en renoveringsperiod. Hela teatern är i dag upputsad till sin fulla glans: gult kakel och enorma lampor i papier-maché, hantverksöl i kranarna och ett fullspäckat schema. Föreställningen ”Tyck om mig” bygger på Niklas Strömstedts hyllade självbiografi som gavs ut 2023. En självutlämnande berättelse om en stökig barndom som
berättade om barnpsykiatrisk vård, samt skilsmässor och terapitimmar – men också om röjigt turnéliv, kärlek och möten med idoler som Paul McCartney.
– Det är jävligt kul att göra den här föreställningen, just för att det är något annat än att bara stå rakt upp och spela. Många fattar inte vad de har köpt biljett till, men de flesta tycker att
det är väldigt kul och att de får med sig någonting extra.
Hur skiljer det sig från att göra en vanlig konsert?
– Man måste vara koncentrerad på ett helt annat sätt än när man bara står och spelar. Då kan man plötsligt mitt i en låt börja tänka: ’Fan, var det i morgon jag skulle byta däck eller i övermorgon?’ Här måste koncentrationen finnas hela tiden. Och det är kul, säger han.
– Man kan inte börja formulera sig på ett annat sätt eller gå utanför manuset, för då tappar man det. Det kan vara rätt jobbiga grejer man pratar om, och hamnar man fel så är man liksom helt borta.
Blir man drabbad av det man pratar om, när det är så pass allvarliga ämnen?
– Någon gång kanske. Men inte så ofta. Dels har jag repat det i nästan ett år, dels har jag sagt det många gånger. Det är inte så att jag blir drabbad och börjar gråta, men ibland händer det att jag kommer tillbaka till känslan på något sätt.
Både boken och föreställningen har fått väldigt fina recensioner. Bryr du dig om sådant efter en så lång karriär?
– Det är klart att det är jätteroligt. Jag har ju inte varit jättebortskämd med bra recensioner genom åren, säger han och ler sitt karakteristiska leende.
– Det är roligare med bra recensioner än dåliga.
Inte bara recensionerna har blommat på sistone. I somras blev även hans stora singel ”Om” från 1990 en oväntad Tiktok-hit.
– Det exploderade från ingenstans. Skivbolaget ringde och sa: ’Har du gjort något speciellt på sista tiden?’. Jag hade ingen aning om vad som hade hänt, säger han.
– Sedan var det någon som visade mig Tiktok-klipp på alla de här tjejerna som stod och dansade till ’Om’. Det började tydligen med någon som använde låten som exempel på hur killar kunde skriva låtar till sina tjejer förr i tiden. Den streamade upp till nästan 17–18 miljoner under våren och sommaren. Surrealistiskt.
Niklas Strömstedt knyter halsduken och drar upp blixtlåset på skinnjackan för att bege sig ut i kylan. Efter en lång karriär inom musikbranschen – på scenen, i producentstolen, bakom dj-båset eller som extrajobbade råddare åt Bruce Springsteen 1975 – är det tydligt hur spelställen för musiker blivit färre.
– När jag började spela under slutet av 70-talet fanns det hur mycket scener som helst – både i Stockholm och ute i landet. Folkparkerna fanns kvar, det fanns massor av klubbar över hela landet. Under 80-talet spelade vi kanske 290 dagar om året. Så är det inte längre, tyvärr, säger han.
– Men live är fortfarande något som inte går att AI-generera. Det är här och nu, alltid direktsändning.
NIKLAS STRÖMSTEDT
Gör: Artist och låtskrivare.
Familj: Gift med Jenny Strömstedt, tre barn från tidigare relationer.
Ålder: 67 år.
